Satt och tänkte på min omgivning.. Jag måste ha världens bästa familj och vänner!
Alla ställer upp för mig, alla finns där när jag behöver dom, alla bryr sig mer än vad dom verkligen behöver..
Och det är ju skönt att ha ett nätverk runt omkring sig som verkligen tycker om en och fråga hur det är och vill bli uppdaterade på vad som händer och så!!
Jag älskar mitt liv just nu, jag älskar allt runt omkring! Jag får negativa besked hela tiden från höger och vänster..
Men allt har vart så eländigt nu ända sen i Augusti, så allt började.. Att jag orkar inte mer negativt mer,
jag vill inte lyssna på skiten längre... Så jag tar saker och ting som dom kommer och ler ändå.
För vad finns de att göra då? Ska jag gå ner mig och tänka på all skit? Eller tänka positivt och hoppas på en ljusare framtid? Positivt låter mycket bättre!
Många frågar mig hur jag orkar, hur vi orkar. Jag tror inte vi gör det egentligen, vi bara måste!
Vi har ju inte direkt ett val.. Vi har varandra, vi stöttar varandra i allt och pratar igenom allt jämt!
Hade jag inte haft Robert nu, så vet jag att jag inte hade klarat detta.
Ingen skulle klara detta vi har gått igenom ensam. Jag kanske ser stark ut och vist jag har alltid ett leènde på läpparn.. Men inte inuti, de har tagit mycket de här på både mig och Robert.
Lyckan i vårt liv är Jakob! Allt för hans skull, och för varandra! Vi älskar varandra!
Äkta, ren, glad, positiv, lycklig kärlek! Vi lever på det, dag för dag <3
